Jump to content
Green Blog

Simon

Administrators
  • Posts

    2,912
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    60

Blog Entries posted by Simon

  1. Simon
    Almost 200 land defenders and climate activists were murdered last year. And environmental activists are increasingly facing tougher suppression and harassment from governments in Western countries.
    Nearly 200 environmental activists around the world were murdered in 2023, according to a new report by the organization Global Witness. But the real number of murdered activists is most likely much higher.
    For the second year in a row, Colombia tops the list of countries where most climate activists and land defenders are murdered. Last year, 79 activists were killed in the country. Brazil, Honduras and Mexico were next in line. These four countries alone made up more than 70 percent of all recorded killings globally.
    The report, which has been released yearly since 2012, shows that Latin America remains the most dangerous region with 85 percent of the total 196 murders. But the authors of the reports notes that findings are conservative and likely incomplete. For example, in all of Africa, Global Witness recorded only four deaths and consequently warned that their figure was likely a "gross underestimate" due to difficulty in collecting information.
    In addition to murder, activists are also subject to "enforced disappearances and abductions," tactics which are particularly used in both the Philippines and Mexico.
    "We are facing difficulties in returning to our homes and communities. We are still experiencing surveillance, red-tagging, and intimidation," said Jonila Castro, a Filipino activist who was abducted by the Philippines military in 2023 and currently facing criminalization, the report said.
    Environmental activists are also being silenced and suppressed by legislation in several countries. The report highlights Western countries where the situation for climate activists has become increasingly tougher in recent years. The report points out the USA, EU, and the UK as examples of countries and regions which have introduced harsher legislation, penalties and "draconian levels of surveillance" for environmental protesters and activists.
    But it's not just governments and politicians that are actively suppressing environmental activists. The report notes that media institutions also play "a major role in tainting mainstream perceptions of those protesting against climate breakdown." In January 2024, the UN Special Rapporteur on Environmental Defenders under the Aarhus Convention, Michel Forst, emphasised his distress at observing the disparagement of environmental and climate defenders by the mainstream UK media and politicians. The result, he says, is “a significant chilling effect on civil society and the exercise of fundamental freedoms.” 
    We've all seen how environmental activists and protesters are being portrayed by mainly right-leaning politicians and various media outlets as extremists and terrorists that must be harshly dealt with, and how they gleefully post on social media with sick enjoyment whenever environmental protesters face brutality and violence from both fellow civilians and law enforcement. If you want a fresh example, just look how human rights activists and anti-war protesters are being suppressed by Germany and other Western governments right now. These heavy-handed police tactics and anti-protest laws will most likely also be used to suppress environmental protesters and activists. Make no mistake, if democratic governments can suppress activists that are protesting against a genocide today (They are trying to silence people who are protesting a genocide. A genocide! What happened to us?), they will have no qualms about suppressing climate activists using the very same heavy-handed treatment tomorrow.
    Another report, by Climate Rights International, builds upon this and exposes Western governments for their apparent double-standard. The report details how democratic Western governments are increasingly using harsh, vague and punitive measures to crack down on climate protests in their own countries, while they are criticising similar tactics used by more authoritative governments and countries in the global South.
    “Governments too often take such a strong and principled view about the right to peaceful protest in other countries – but when they don’t like certain kinds of protests at home they pass laws and deploy the police to stop them,” said Brad Adams, director at Climate Rights International.
    The report highlights how Australia, Germany, France, the Netherlands, Sweden, the UK and the US frequently criticise regimes in developing countries for not respecting the right to protest peacefully. But back home, these countries' governments are increasingly suppressing and cracking-down on climate activists. These governments have themselves responded to non-violent climate protests with mass arrests and draconian new laws that have resulted in long prison sentences. In the UK, climate activists now face longer prison sentences than rapists and far-right rioters. The report also shows how politicians - and the media - have been labelling the protesters as hooligans, saboteurs and even "ecoterrorists".
    Governments around the world are not doing enough to stop greenhouse gas emissions from rising rapidly. Climate change is accelerating and not slowing down. We are clearly losing the fight against climate change. But rather than taking urgent measures to rapidly reduce the use of fossil fuels and halt ecological collapse, our governments are instead suppressing and stopping those who are bravely raising the alarm by taking part in non-violent protests and civil disobedience.
    The worse climate change gets, the more the status quo powers will escalate their crack-downs and violence against climate activists in a futile effort to cling to power and maintain order in a dying world. Dark times are ahead of us.
    Cover photo by Joël de Vriend.
  2. Simon
    This summer, we’ve seen unprecedented global air temperatures and global ocean surface temperatures. And the heat only seems to get more and more intense – with deadly consequences.
    In May 2023 we experienced sea surface temperatures globally that were higher than any previous May on record. And it continued with the hottest June on record globally, smashing the previous record of June 2019. And just a few days ago, it was confirmed that July 2023 was the hottest month ever recorded.
    “These records have dire consequences for both people and the planet exposed to ever more frequent and intense extreme events,” said Samantha Burgess, Deputy Director of the Copernicus Climate Change Service (C3S).
    “2023 is currently the third-warmest year to date at 0.43ºC above the recent average, with the average global temperature in July at 1.5°C above pre-industrial levels,” Burgess said. “Even if this is only temporary, it shows the urgency for ambitious efforts to reduce global greenhouse gas emissions, which are the main driver behind these records.”
    2016 still holds the record for Earth’s hottest year. But according to forecasters, due to human-caused warming and a climate pattern known as El Niño, there is a 98 percent chance that at least one of the next five years will exceed that.
    Global average temperatures have already increased with about 1.1°C since the 19th century. Steadily rising levels of greenhouse gases in the atmosphere, combined with natural El Niño conditions, will most likely cause temperatures to accelerate to new record highs. And scientists are warning that even small increases in warming can exacerbate the dangers from heat waves, wildfires, drought and other calamities.
    According to the World Meteorological Organization (WMO), there is a two-thirds chance that the annual average surface global temperature between 2023 and 2027 will be more than 1.5°C above pre-industrial levels for at least one year.
    “This will have far-reaching repercussions for health, food security, water management and the environment. We need to be prepared,” said WMO Secretary-General Prof. Petteri Taalas.
    In other words: this summer's global heatwaves are just a foreshadowing of what's to come - and it's bad news for our health. We should be concerned not only about our own bodies' internal limitations in dealing with heat, but also about what heat can expose us to indirectly.
    Make no mistake. These heatwaves have deadly consequences. Last year’s heatwave in Europe killed more than 60 000 people. We still don’t have any numbers of this year’s heat-related deaths, but considering how bad it's been this summer - with extreme temperatures and wildfires - those numbers will surely be surpassed. “We’re in serious trouble,” said Dr Laurence Wainwright, a sustainability and psychiatry academic at Oxford University .
    And it is not just elderly people that are the most vulnerable to heatwaves.
    “People with cardiovascular disease, chronic obstructive pulmonary disease and types of respiratory disease, diabetes, and pregnant women” are also at greater risk from heatwaves, according to Gregory Wellenius, professor of environmental health at the Boston University School of Public Health. In fact, “even the healthiest people can succumb to the impacts of heat.”
    In Arizona this summer, many people have suffered third-degree burns just from walking barefoot outside, which have led people to call it a month in hell.
    The heat is increasing the spread and potency of infectious diseases - such as dengue fever, malaria, Zika virus, and cholera. As the planet warms, these infectious diseases are spreading to new regions, such as Europe, that previously have been spared. The increased temperatures are also causing huge wildfires. Often with deadly outcomes, most recently seen in Hawaii. But wildfires also have more indirect consequences. In the United States alone, smoke from wildfires kills thousands of people prematurely every year.
    Heatwaves could also alter human behaviour and pose a significant threat to our mental health. Studies have shown a surge in emergency department visits for mental health conditions during heatwaves, as well as an increased risk of suicide during hot days, and even a rise in gun violence in the US during unusual warm periods.
    Already vulnerable groups are likely to suffer the most from increased temperatures and heatwaves. Unlike middle and upper-class people, who usually can work in air-conditioned offices, lower class people tend to work outside. And as it only gets hotter, these people will bear the brunt of the scorching heat. “Global warming, like other disasters, is just exacerbating inequality,” says Jason Kwai Lee, associate professor at the Yong Loo Lin school of medicine at the National University of Singapore.
    “We complain, we suffer. And then this whole thing repeats again next summer.” We seem to forget about it, he says.
    Let’s not forget about it this time. Let this summer be our wake-up call.
  3. Simon
    Ahead of the COP26 climate conference, the United Nations warned that the current commitments to cut greenhouse gas emissions put the world towards a "catastrophic" 2.7-degree Celsius temperature rise this century.
    According to the UN's Environment Programme (UNEP), national plans to reduce carbon pollution has so far just amounted to "weak promises, not yet delivered". The UN urged all 193 member states to step up their climate commitments – especially rich nations, which are responsible for the majority of greenhouse gas emissions. "The G20 countries are responsible for 78 percent of all emissions so the ‘to do item’ lies with them," Inger Andersen, executive director of the UNEP, told Al Jazeera. "The developed countries have a special responsibility to really step up, but actually everyone does – all 193 member states."
    But much of the pledged action by nations is being delayed until 2030, which according to scientists will be too late to halt the worst effects of climate change. "Action is needed now," Andersen explained. Current climate promises will result in a reduction in carbon dioxide emissions by only 7.5 percent by 2030. But in order to reach the Paris Agreement's target of 1.5-degree Celsius warming by 2100, a reduction of 55 percent by 2030 is required – current reduction plans need to increase seven times more if we are going to have a chance of averting the worst climate effects.
    "If there is no meaningful reduction of emissions in the next decade, we will have lost forever the possibility to reach 1.5 degrees," U.N. Secretary General Antonio Guterres told a press briefing. The UN chief called the weak reduction plans a leadership failure. "This report is another thundering wake-up call. How many do we need? The emissions gap is the result of a leadership gap," Guterres told a press briefing. "The era of half measures and hollow promises must end. The time for closing the leadership gap must begin in Glasgow."
    COP26 will open in Glasgow next week, and this will be our very last chance - unless some sort of miracle happens - to put the world on track to limit global warming to 1.5-degree Celsius. So far, it's not looking good, with some world leaders being reluctant to attend or even refusing to show up at the conference. Either way, the two-week-long conference will show us if our world leaders are willing to commit to more ambitious climate plans - or if they will fail us and cause irrevocable and devastating consequences for humanity.
    Photo by Matt Palmer.
  4. Simon

    Miljö och klimat
    Vi står inför en global klimatkris som kräver ofattbart stora investeringar för att vi ska kunna ställa om till ett mer hållbart samhälle som samtidigt klarar av påfrestningarna som kommer att komma av ett förändrat klimat. Samtidigt är arbetslösheten i Sverige fortfarande alldeles för stor, det finns alltså hundratusentals människor som saknar ett jobb. Enligt statistiska centralbyrån ligger arbetslösheten i Sverige idag på 8,5 procent - och fortsätter att stiga.
    Trots klimatförändringarna och alla varningar från forskarvärlden gör vi inga omfattande samhällsinvesteringar. Sverige är ett rikt land. Vi har råd att ställa om, och det blir billigare om vi börjar redan nu i stället för att vänta tills vi är mitt uppe i krisen. Vi har länge haft vetskapen om vad som behöver göras. Och vi har verktygen som krävs. Vi har dessutom arbetskraften som kan åstadkomma detta nödvändiga arbete. Men på grund av att den politiska viljan saknas – och till viss del också en stark folkopinion – så sitter vi här med massarbetslöshet, helt oförberedda på klimatkrisen.
    Miljöpolitiska partier i Sverige och runtom i Europa och övriga världen pratar om att det behövs en ”new green deal”. Den nya gröna given är, precis som det låter, en idé som har sitt ursprung från det sociala och ekonomiska reformpaket som USA:s dåvarande president Franklin D. Roosevelt lanserade i kölvattnet av Wall Street-kraschen 1929 och den stora depressionen. En av de viktigaste delarna i reformpaketet var igångsättandet av offentliga arbeten. Alltså där staten satte i gång olika arbeten. Staten började exempelvis bygga vägar, fabriker och dammar (man anställde även konstnärer och andra yrkesgrupper). Allt gjordes för att sätta folk i arbeten och på så sätt förbättra landets ekonomi och dess motståndskraft mot framtida (ekonomiska och mänskliga) katastrofer.
    Det har gjorts liknande samhällsinvesteringar i Sverige genom tiderna för att råda bukt på olika kriser. Från 1950-talet och framåt rådde det en akut bostadsbrist i Sverige. Lösningen blev det så kallade miljonprogrammet som lanserades 1965. Miljonprogrammet må vara kontroversiellt i dag. Men under en kort tid lyckades vi bygga en miljon bostäder samtidigt som bostadsstandarden för miljoner människor förbättrades. Sedan dess har investeringarna sinat och dessa miljonprogramsområden har idag blivit närmast isolerade bostadsområden som kännetecknas av ett stort utanförskap, hög arbetslöshet och stora sociala problem.
    Det har gjorts en hel del investeringar i dessa stadsdelar från nationellt håll. Stadsdelarna har, framför allt med hjälp av finansiering från Blomman- och Storstadssatsningen, sett flera sociala insatser och bebyggelseinriktade åtgärder för att öka sysselsättningsgraden, tryggheten och attraktionskraften i stadsdelarna. Man kan diskutera hur stora och effektiva de egentligen har varit. Men investeringar har gjorts, och några av dem har dessutom haft ett miljöfokus.
    Gårdsten, Hjällbo och Bergsjön är tre stadsdelar i Göteborg som har haft ett tämligen stort fokus på att skapa både en social och ekologisk hållbar utveckling. I Bergsjön, under Blommansatsningen, öppnades 1999 det numera nerlagda Agenda 21-kontoret. Avsikten var att kontoret skulle fungera som en fysisk mötesplats, främja en hållbar utveckling och samordna de trygghetsskapande insatserna i Bergsjön. I Gårdsten mellan 1998–2003 genomfördes projekt Solhusen som var omfattande ombyggnationer med ett speciellt fokus på energieffektiviseringar och förnybar energi. Solhus 1 ingick i Europakommissionens 17:e energiprogram ”Sun and Shine” och Solhus 2 i EU-projektet ”Regen-Link”. Exempelvis förseddes loftgångshusens tak med solfångare som nu förser kvarteren med varmvatten. På Gårdstensberget uppfördes 2009 ett vindkraftverk som förser närliggande Gårdstensbostäder med fastighetsel. I Hjällbo invigdes 2011 en av Sveriges största solcellsanläggningar. Anläggningen består av 347 solpaneler och förser de närliggande höghusen med fastighetsel.
    Allt detta gjordes för flera år sedan. Tänk bara vad som kan åstadkommas med dagens kunskap och teknik. Vi behöver rusta upp och energieffektivisera våra bostäder och se till att deras och vårt ekologiska fotavtryck blir så litet som möjligt. Vi behöver fabriker som massproducerar vindkraftverk, solpaneler, tågvagnar och mycket annat. Vi behöver bygga nya järnvägar där nya höghastighetståg kan transportera oss snabbt och billigt mellan storstäder, hem och arbetsplatser. Vi behöver bygga om så att våra samhällen, byggnader och infrastruktur klarar av ett nytt och tuffare väderklimat.
    Låt ingen säga att vi inte har råd eller att detta inte går att genomföra. Vi har kunskapen, vi har tekniken, vi har pengarna och vi har arbetskraften. Det enda som fattas är vilja.
    Så vad väntar vi egentligen på?
    Fotot visar ett miljonprogramsområde i Helsingborg, Sverige.
  5. Simon
    Man hör mycket snack och kritik från klimatförnekare, högerpolitiker och troll om subventioner till förnybar energi. Men visste du att Sverige lägger över 4,3 miljarder euro på fossila subventioner varje år?
    De europeiska och svenska fossila subventionerna gör att EU inte kommer att nå sina uppsatta utsläppsmål eller uppfylla Parisavtalet. Men trots detta så finns det ännu inga planer på att fasa ut de enorma fossilsubventionerna. 
  6. Simon
    Idag fick alltså den föreslagna utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil klartecken från Mark- och miljööverdomstolen. Domstolen säger att då Preems verksamhet ingår i EU:s utsläppshandelssystem för växthusgaser så kan inte den så kallade stoppregeln i miljöbalken användas för att förhindra den klimatskadliga utbyggnaden.
    Preem hävdar att deras verksamhet ska göras så klimatsmart som möjligt och att det är bättre för klimatet om anläggningen byggs i Sverige än någon annanstans. Men oljejättens argument stämmer naturligtvis inte.
    Om anläggningen byggs så kommer den att bli den enskilt största utsläppskällan av klimatskadliga gaser i Sverige. Och det är inga små utsläpp som vi pratar om här. Utsläppen från Preemraffinaderiet kommer att motsvara hela 17 procent av dagens totala utsläpp från den svenska industrin.
    Nu kommer det avgörande beslutet att hamna hos den rödgröna regeringen. Och regeringen måste säga nej till Preems utbyggnad av oljeraffinaderiet i Lysekil. Om regeringen tar våra klimatmål och klimatlagen på allvar så kan det bara bli ett nej till den föreslagna utbyggnaden av Preemraffinaderiet.
    Det finns inget annat alternativ. För klimatvetenskapen är glasklar, all fossilverksamhet måste skyndsamt monteras ner och all planerad nybyggnation måste stoppas för att minska utsläppen. Om regeringen ger Preem grönt ljus för utbyggnaden så kommer det att bli omöjligt för Sverige att nå klimatmålen i Parisavtalet.
    Så kommer Miljöpartiet att svika klimatet och sina väljare även denna gång? Eller kommer de faktiskt att stoppa Preemraffinaderiet? Det enda rimliga agerandet av Sveriges enda så kallade miljöparti är att de sätter regeringssamarbetet på spel. Bara ett reellt hot om regeringskris kan stoppa fossildinosaurierna i regeringen från att genomdriva den mest klimatskadliga satsningen i Sverige på senare tid. För om Miljöpartiet tillåter utbyggnaden så är allt deras prat om klimatlagar, ny klimatkommission och klimatsekretariat och klimatpolitik fullständigt meningslöst, och partiet lika så. Det kommer att bli deras sista svek.
  7. Simon
    I helgen publicerade sju energiforskare en gemensam rapport och debattartikel där de kritiserade argumentet att det är nödvändigt att bygga ny kärnkraft för att få ett stabilt och fossilfritt svenskt elsystem. Energiforskarna menar att kärnkraften inte är nödvändig för att Sverige ska kunna få ett stabilt, säkert och fossilfritt elsystem i framtiden.
    Läs den vetenskapliga rapporten och deras debattartikel på DN.
    I debattartikeln avfärdar de ett flertal argument för ny kärnkraft. Bland annat menar forskarna att även om den svenska elanvändningen skulle öka kraftigt till 2040 samtidigt som all kärnkraft skulle försvinna så finns det mer än tillräcklig potential att bygga ut de förnybara kraftslagen - och samtidigt även kunna fortsätta exportera el till våra grannländer.
    För att Sverige ska klara av att nå de uppsatta klimatmålen så behöver vi kraftigt bygga ut den inhemska elproduktionen. Men forskarna menar att medan den förnybara elen kan byggas ut snabbt och billigt så är kärnkraften förenad med extremt långa byggtider och höga kostnader. De förnekar inte att det kommer att behövas extra investeringar i elsystemet, inklusive i elnät och smart styrning, med en större mängd sol- och vindkraft. Men forskarnas bedömning är att totalkostnaden för dessa extra investeringar kommer att vara betydligt lägre än den merkostnad som kärnkraften innebär. De visar bland annat på hur det har skett en kraftig minskning av kostnaderna för sol- och vindkraft under senare år samtidigt som kärnkraftens kostnader istället har ökat så pass mycket att den nu är betydligt dyrare än ny vindkraft.
    Visst, det pågår kanske forskning om ny och potentiellt mer kostnadseffektiv kärnkraft. Men allt pekar på att en sådan ny kärnkraftsteknik ligger långt, långt fram i tiden. Om en sådan ny kärnkraftsteknik faktiskt realiseras så kommer det knappast ske innan 2045 när Sverige har ett mål om netto nollutsläpp, menar forskarna.
    Energiforskarna tar också kål på den senaste myten om att det inte skulle gå att ansluta större elförbrukare till elnätet i storstadsområdena på grund av någon slags elbrist framkallad av stängningen av kärnkraftsreaktorer i Sverige. Forskarna avfärdar denna missuppfattning och pekar istället på en långsam utbyggnad och brister i det svenska elnätet som orsaken till detta, och att "mer eller mindre kärnkraftsproduktion har dock ingen betydelse för detta." Istället visar forskarna på hur Sverige hade ett rekordstort elöverskott under 2019 och att enligt Energimyndighetens prognoser så kommer detta överskott att bli än större 2022.
    Enligt energiforskarnas rapport har Sverige "utmärkta geografiska förutsättningar att bli ett fossilfritt välfärdsland utan att behöva bygga ny kärnkraft."
  8. Simon

    Miljö och klimat
    I Sverige fortsätter antalet arter som rödlistas att öka. Nu är även igelkotten och skogsharen med på listan över hotade arter i Sverige.
    https://static-cdn.sr.se/images/3345/722f76b5-6c43-41f1-82da-483517d3b770.jpg https://sverigesradio.se//dist/favicon-16x16.png Fler hotade arter på årets rödlista 29 april kl 18.14 - Vetenskapsradion Klotet
    SVERIGESRADIO.SE Det går sämre för arterna och den biologiska mångfalden i Sverige, visar årets rödlista, som tas fram vart femte år av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. ... SR rapporterar att antalet arter som rödlistas i Sverige har ökat med 11 procent de senaste fem åren. Och numera är det även mer vanliga arter som igelkotten, skogsharen, kråkan och fiskmåsen som återfinns på rödlistan tillsammans med tumlaren och andra mer ovanliga arter. 
    Utvecklingen går alltså åt helt fel håll! Men vad kan vi och politiker göra för att stoppa försämringen av Sveriges biologiska mångfald?
    Här kan du söka och se vilka arter som är rödlistade: https://artfakta.se/rodlistan  
  9. Simon
    Det kan inte ha varit en rolig dag för Folkpartiets partiledare Jan Björklund idag. Det är sent och redan långt in på natten. Jag är trött men känner att jag ändå bara måste skriva om Björklunds haveri dag. För efter dagens föreställning så är detta nog Björklunds sista stora utspel som partiledare för Folkpartiet.
    Dagen började med att Folkpartiet och Björklund gjorde ett populistiskt utspel om en strängare migrationspolitik och en försämring av arbetsrätten i Sverige. De så kallade liberalerna i Folkpartiet, med Björklund i spetsen, presenterade sina tidigare urgamla förslag om exempelvis försörjningskrav vid anhöriginvandring, krav på språktest för medborgarskap och en "modernisering" (läs: försämring) av arbetsrätten. De handlar alltså om rent icke-liberala förslag som kommer att resultera i en försämrad integration.
    Jag tänker inte själv ägna så mycket tid här åt att förklara varför jag anser dessa förslag vara urbota dumheter (de var dumheter redan 2002 och är det än idag) utan länkar istället till Skiftet.org, som jag tycker ha sammanfattat det ganska så bra: FP hoppas på opinionslyft med 2002 års förslag.
    Det som är fascinerande här är att Folkpartiet, som ju ska vara ett parti för liberaler, vill förändra Sveriges någorlunda liberala migrationspolitik så att den blir mindre liberal... Jag antar att Folkpartiets dåliga valresultat förra året och de senaste katastrofsiffrorna i diverse opinionsmätningar - där Folkpartiet i den senaste faktiskt hamnar under fyra procentspärren - gör så att den högsta ledningen i partiet, i ren panik, gräver fram gamla, populistiska och ogenomtänkta förslag.

    Förutom väljarna, så verkar det också som att de riktiga liberalerna inom Folkpartiet har fått nog av både Björklund och hans mörkblåa politik. Så sent som i fredags skrev Expressen att Björklund kan tvingas att avgå redan innan sommaren. Anonyma toppar inom Folkpartiet sa till Expressen att Björklunds "dagar är räknade". FP-toppnamnet Birgitta Olhsson (som många tror kommer att ersätta Björklund) var kritisk mot förslaget om språktest redan 2002. Jag har inte sett någon kommentar från henne idag om Björklunds utspel. Vore intressant att få höra hennes reaktioner.

    Nåväl. Förutom att presentera sina förslag på DN Debatt bjöd Björklund in till presskonferens. Men den gick inte så bra. Flera menade att Björklund verkade vara oförberedd på frågorna från journalisterna på plats och att han bara hade vacklande svar att ge. Oisín Cantwell menade att Björklund "lät osedvanligt osäker" och undrade ifall han "innerst inne" kanske faktiskt håller med de experter som dömer ut hans förslag.
    Och det blev inte bättre senare under dagen när Vetenskapsrådet presenterade sin studie om tidiga betyg i skolan. Vetenskapsrådets studie menade att det inte finns något stöd inom forskningen för att tidiga betyg skulle ge bättre resultat i skolan. Men i sin iver att försvara förslaget om tidiga betyg i skolan så valde Björklund att helt enkelt vifta bort Vetenskapsrådets studie om just detta. "Det har de [Vetenskapsrådet] inga belägg för. […] Var och en som har en tonåring hemma vet att de anstränger sig mer när det finns betyg," sa Björklund till SVT Nyheter.
    Björklund tror sig alltså veta bäst själv och ignorerar den starka kritik som kommer från bland annat skolinspektionen, lärarnas riksförbund, Kungliga Vetenskapsakademin och nu också Vetenskapsrådet. Ofattbart! Men tydligen fullt möjligt om man heter Jan Björklund. Lärarförbundet reagerade såklart negativt och menade att Björklunds agerande var "fruktansvärt nonchalant". Minst sagt! "Han avfärdar vetenskap och beprövad erfarenhet," sa förbundsordföranden Johanna Jaara Åstrand till SVT Nyheter.
    Förutom kritiken mot de tidiga betygen så blev sprickan som finns inom Folkpartiet glasklar när Bjöklund möttes av hård intern kritik mot utspelet om en hårdare migrationspolitik. "Det här är inte förslag som kommer underlätta integrationen," sa Frida Johansson Metso, som sitter i FP:s partistyrelse, till SVT Nyheter.
    Om ni inte tycker att det var tillräckligt pinsamt med allt detta så oroa er inte. Det blev ännu värre framåt kvällen när Björklund deltog i Aktuellt. Var god tag fram skämskudden!

    Det var tänkt att Björklund skulle debattera mot just sin partikollega Frida Johansson Metso. Men han ville inte ta debatten i studion. Han vågade inte debattera.

    Vilket antiklimax. Och strax efteråt brann twitter-Sverige upp av gliringar och retsamma tweets om Björklunds feghet i Aktuellt-studion. Ett så oerhört pinsamt avslut på dagen - och kanske Björklunds roll som partiledare för Folkpartiet.

     
  10. Simon
    Under en presskonferens på Gotland meddelande klimat- och miljöminister Åsa Romson att Ojnare blir ett naturskyddsområde – vilket troligtvis sätter stopp för den planerade stenbrytningen i området.

    Klimat- och miljöminister Åsa Romson meddelade i förmiddags att regeringen kommer att utnämna området kring Bästeträsk till ett Natura-2000 område. Beslutet betyder att det blir näst intill omöjligt för bolagen Nordkalk och SMA Mineral att få tillstånd till storskalig stenbrytning i området då de i sådana fall måste förhålla sig till betydligt tuffare lagar.
    – Området kring Bästeträsk är ett världsunikt och omistligt naturområde. Dagens beslut visar att regeringen tar skyddet av Sveriges natur på stort allvar, säger Åsa Romson i ett pressmeddelande.
    Beslutet är början på slutet för den långvariga och segslitna domstolsprocess kring Ojnareskogen som har pågått i tio år och ställt miljöintressen – främst en oro över stenbrytningens påverkan på Gotlands grundvatten – mot nya industrijobb.
    Världsnaturfonden WWF, som tillsammans med andra miljöorganisationer har arbetat länge för att stoppa planerna på kalkstensbrytning i Ojnare, välkomnar regeringens beslut.
    – För WWF är det självklart att detta unika område ska skyddas både för sin unika natur och dess betydelse för vattenförsörjning för både människor, djur och natur. Vi hoppas nu att Naturvårdsverket och Länsstyrelsen går vidare och gör nationalpark av området som planerat, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.
    Men på Nordkalk och SMA Mineral är man idag besvikna på regeringens beslut.
    – Jobben, det gotländska samhället och nordisk industri kommer också konkret att lida av detta beslut, säger Nordkalks VD Jarkko Kaplin i ett pressmeddelande.
    – Jag känner djupt för de medarbetare och entreprenörer som vi tvingats varsla. Jobb växer ju inte på träd på Gotland som alla vet, säger Daniel Juvél, vd för SMA Mineral, i en kommentar till SVT Nyheter.
    Regeringen meddelade samtidigt att ett näringslivspaket för Gotland om 100 miljoner kronor ska tas fram i samråd med regionen, näringslivet och facket.
    – Regeringen anser att det är viktigt att Gotland fortsatt har en livskraftig industri och näringsliv. Därför kommer vi tillsammans med regionen att ta fram ett näringslivspaket som särskilt fokuserar på framtida industriell utveckling, säger Åsa Romson.
    Förslag på nya Natura 2000-områden:
    Regeringen föreslår följande nya områden på Gotland att ingå i Natura 2000-nätverket: Bruten, Stenstugu skog, Jusarve skog, Hajdhagen, Sajgs, Sigfride, Suderbys hällar, Kyllahajdar, Ormhällar-Bromyr, Pärkhagen, Stora Vikers, Stadshagen, Slättflis, Törrvesklint och Jungfrun.
    Områden som föreslås utökas: Bungenäs, Asunden, Herrgårdsklint, Fide prästänge, Hässle klint, Bojsvätar, Storsund, Uppstaig, Danbo och Bästeträsk (inklusive området vid Ojnare). 
  11. Simon
    Enligt en uppmärksammad undersökning från YouGov som publicerades i förmiddags i tidningen Metro så ska Sverigedemokraterna nu tydligen vara Sveriges största parti, med 25,2 procent av rösterna. Men mätningen är högst tveksam och man bör inte ta den på allvar. 

    Mätningen baseras på svar från 1 527 respondenter och genomfördes mellan den 14 och 17 augusti. Men undersökningen använder en högst kontroversiell mätmetod som inte godkänns av de höga kvalitetskrav som de stora och respekterade mediebolagen har, exempelvis SVT och Sveriges Radio. Mätningen baseras på en så kallad självrekryterad webbpanel där vem som helst kan registrera sig och delta i undersökningarna (här kan du själv anmäla dig till YouGov-panelen om du nu känner för att delta i vetenskapligt oriktiga undersökningar). Den här undersökningen - och alla andra mätningar som använder den här metoden - baseras alltså inte på något slumpmässigt urval. Respondenterna får dessutom poäng när de svarar på undersökningar och rekryterar andra deltagare som de senare kan använda i YouGovs webbshop.
    – Problemet med Yougov är att de inte använder sig av slumpmässigt utvalda personer. Detta är en självrekryterad panel där vi inte vet på vilket sätt de svarande avviker från befolkningen i stort, säger statsvetaren Andreas Johansson Heinö till Expressen.
    Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach förklarar bra varför mätmetoden och den här specifika undersökningen av YouGov är så oerhört undermålig och problematisk.
    Förra året fick en annan YouGov undersökning – som baserades på samma undermåliga mätmetod – svidande kritik när Piratpartiet fick sex procent och Feministiskt initiativ fick hela 18 procent av rösterna, alltså flera gånger fler röster än vad de fick i andra mer traditionella undersökningar under samma period. Då publicerade Aftonbladet siffrorna men tog snabbt bort dem efter kritik. YouGov skyllde på att man hade ”blandat ihop siffrorna” och flyttade runt FI:s och Piratpartiets procent till de övriga partierna. 
    Frågan är ifall Metro kommer att agera likadant som Aftonbladet och dra tillbaka den helt klart missvisande nyheten om YouGovs senaste opålitliga undersökning? Eller är klicken och sidvisningarna som genereras värda mer än det journalistiska och pressetiska ansvaret? 
     
  12. Simon
    Precis som Stockholms förra sjukvårdslandstingsråd Filippa Reinfeldt (M) så börjar nu Göran Hägglund också med att arbeta för det privata vårdbolaget Aleris, rapporterar bland annat SvD.
    Skamligt, javisst men föga förvånande tyvärr. För snart har väl alla högt uppsatta politiker som har arbetat hårt för att låta privata riskkapitalistiska bolag skörda fritt i vår gemensamma välfärd "lämnat politiken" och gått över till just de här privata vårdbolagen. Tråkigt är det och det hjälper till att spä på bilden att Sveriges politiker bara fattar politiska beslut som kommer att gynna dem själva efter att de har lämnat sina politiska uppdrag.
    Vad tycker du? Är det okej av Reinfeldt att gå över till den här privata sektorn efter sitt jobb som bland annat socialminister? Och vad tror du? Behöver vi hårdare karantänsregler för politiker och högt uppsatta tjänstemän som går till det privata näringslivet efter sina politiska uppdrag är slutförda
     
  13. Simon
    Den tidigare SDU-politikern Jesper Nilsson förklarar i ett oerhört kritiskt blogginlägg varför han nu lämnar alla politiska uppdrag inom Sverigedemokraterna. Samtidigt avslöjar Nilsson chockerande detaljer om hur det fungerar internt inom Sverigedemokraterna.
    Jesper Nilsson, 23 år, gjorde en raketkarriär under den korta tid som han arbetade politiskt för Sverigedemokraterna i Västmanland. Men nu har Nilsson meddelat att han lämnar alla sina politiska uppdrag för Sverigedemokraterna i protest mot den hårda rasism, sexism och homofobi som han säger "genomsyrar partiet".
    I ett blogginlägg och i en debattartikel riktar den före detta distriktsordföranden för SDU Västmanland hård kritik mot Sverigedemokraterna – ett parti som han säger inte tar nolltoleransen mot rasistiska, sexistiska och homofobiska uttryck inom partiet på allvar. I sitt blogginlägg berättar Nilsson bland annat om företrädare för SDU som lyssnar på vit makt-musik där det sjungs om att ”hänga politiker i lyktstolpar” och toppolitiker inom Sverigedemokraterna som tror att det finns en överstatlig konspiration som tvingar på västvärlden mångkultur och mänskliga rättigheter:
    Hos Sverigedemokraternas kansli i Sala, Västmanland, så känner man inte igen sig i Nilssons beskrivning av partiet.
    – Det är väl alltid tråkigt att personer som varit förtroendevalda lämnar. Om Jesper tycker att han inte trivs så är det upp till honom. Men folk kommer och går, säger Magnus Edman, ordförande för SD Sala till Sala Allehanda.
    – Jag har varit aktiv i så många år men känner inte igen mig alls. Jag har diskuterat med kvinnor i distriktet och ingen av dem känner igen sig i den bilden som Jesper ger.
    Läs mer:
    Jesper Nilsson lämnar SD i protest (Sveriges Radio) Fick nog av homofobi och rasism – hoppade av SDU (Dagens ETC) Jesper, 23, lämnade SD – har fått ett enormt stöd (Metro)
  14. Simon
    Igår gjorde advokaten och KD-profilen Peter Althin allvar av sitt hot om att lämna Kristdemokraterna ifall Ebba Busch Thor blev vald som ny partiledare. I en debattartikel i Svenska Dagbladet förklarar Althin varför han lämnar Kristdemokraterna – ett parti som han numera känner sig sviken och bedragen av.
    Anledningen till att Althin lämnar Kristdemokraterna är att han ogillar den extrema högersvängen som den nyvalda partiledaren representerar. Det är framförallt abortmotståndet och kraven på hårdare straff som Althin dömer ut som gammalmodiga.  
    "Jag gör det här för min egen skull. Jag vill kunna se mig själv i spegeln och inte stötta en politik jag inte tror på," säger Althin till Aftonbladet. "Med nuvarande ledningen är Kristdemokraterna på väg att tillbaka till 1960- och 1970-talet. Då låg partiet kring två procent."
  15. Simon
    I Schweiz, Finland och Spanien diskuteras just nu införandet av en medborgarlön. Och i Kanada pågår ett framgångsrikt pilotprojekt. Men i Sverige är den politiska debatten om medborgarlön i princip obefintligt. Men varför? Varför vågar inte våra politiker diskutera basinkomst som en möjlig lösning på det ökade utanförskapet och den sociala och ekonomiska otryggheten i vårt land?
    Medborgarlön är en slags basinkomst för alla medborgare utan krav på någon slags motprestation, som ju exempelvis krävs för att få ekonomiskt bistånd från socialen. Förespråkare till införandet av en medborgarlön menar att en sådan basinkomst kan minska fattigdomen och klyftorna i samhället - samtidigt som den kan minska kostnaderna för vår statsapparat.
    I Sverige är det främst Miljöpartiet som historiskt har drivit frågan om medborgarlön. Men även där har det varit tyst på sistone.
    "En av de miljöpartister som emellertid håller fast vid tanken på medborgarlön är Valter Mutt. Senast 2013 motionerade han tillsammans med bland andra Annika Lillemets för ett antal mindre pilotprojekt och en statlig utredning om basinkomstens eventuella effekter i Sverige," skriver Dagens ETC.
    Mutt menar att "Miljöpartiet har sålt ut de visionära idéerna" i ett försök att verka så regeringsdugliga och ansvarsfulla som möjligt. Men denna tystnad kring visioner och ideologi (vare sig det handlar om medborgarlöner eller annat) har lett till att det politiska samtalet har blivit fegt och trist, menar Mutt.
    Varför diskuterar vi inte fördelarna och nackdelarna med en medborgarlön i Sverige?
  16. Simon
    Det verkar som att den rasistiska organisationen PEGIDA (Patriotic Europeans Against the Islamization of the West), startad i Tysklad förra året, har fått en svensk avdelning. Sveriges Radio rapporterar att det är Henrik Rönnquist som har dragit igång PEGIDA i Sverige. Rönnqvist är väl mest känd för att vara gallerist åt den högst kontroversiella (läs: rasistiska) gatukonstnären Dan Park.
    Nu verkar det som att Sverigedemokraterna kanske också är inblandade i PEGIDA:s svenska gren.
    Det är bland annat den anti-rasistiska sajten Interasistmen.se som har uppmärksammat att den svenska PEGIDA-rörelsen har benämnt Sverigedemokraterna som "vårt parti" på sin Facebook-sida.

    Sverigedemokraterna förnekar inblandning i PEGIDA. SD:s pressansvarige Martin Kinnunen säger till TT: "Jag känner inte till om organisationen existerar i Sverige mer än att jag såg att det finns en grupp på Facebook."
    Men om man ska tro twitterkontot @PegidaSve så finns det ett "inofficiellt samarbete" mellan dem och Sverigedemokraterna. I skrivande stund så är det ännu inte bekräftat ifall detta twitter-konto är officiellt eller fejk.

    Samarbetar Sverigedemokraterna med rasistiska PEGIDA? 
  17. Simon
    I slutet av 2013 avslöjades det att Skånepolisen hade fört ett olagligt register över personer med romsk härkomst. Mindre än ett år senare, i slutet av 2014, framkom det att Södertörnspolisen har fört register över kvinnliga brottsoffer. I detta register använde polisen attribut som ”krånglig” och ”förståndshandikappad” för att beskriva kvinnor som hade anmält misshandel eller hot från närstående män. Datainspektionen har beslutat att inleda en granskning av kvinnoregistret för att se omfånget av det olagliga och högt oetiska registret. Romregistret och kvinnoregistret får en att undra hur många andra olagliga och oetiska register har polisen egentligen har?
    Nu verkar det som att någon inom polisen har försökt ta reda på vem som läckte uppgifterna om kvinnoregistret till Ekot som först publicerade avslöjandet. ”Enligt Sveriges Radio misstänker nu JK att någon inom polisen brutit mot lagen och en förundersökning har därför inletts. Om en eftersökning har skett kan det leda till fängelsestraff”, skriver SVT Nyheter.
    Anställda inom svenska myndigheter, såsom polisen, har rätt att anonymt lämna ut känslig information till media utan att myndigheten eller arbetsgivaren försöker hitta och tysta läckan. Denna rätt finns skyddad i vår svenska grundlag. Detta är alltså ett allvarligt grundlagsbrott som den här eller de här poliserna nu kanske har begått. Och jag har svårt att tro att hen inte vet om att detta handlande är högst olagligt.
    Nu är det viktigt att påpeka att det fortfarande bara rör sig om misstankar om ett eventuellt grundlagsbrott. Men alla dessa register gör mig rent ut sagt orolig över hur den svenska polisen prioriterar och agerar – och deras uppenbara brist på etik och sunt förnuft.
  18. Simon
    En forskargrupp vid Institutionen för analytisk sociologi på Linköpings universitet publicerade för ett tag sedan en forskningsrapport som visade att Sverigedemokraternas väljare är extremt intoleranta och främlingsfientliga. SD:s sympatisörer är så intoleranta att forskarna menar att de är "en påtagligt avvikande grupp i det svenska samhället," skriver exempelvis Aftonbladet.
    "Our results confirm that voters of the Sweden Democrats hold drastically more negative views towards Muslims and persons with a foreign name than voters of other Swedish parties."
    Nu är det alltså statistiskt bevisat. Det som alla redan egentligen visste. SD-väljarna är betydligt mer främlingsfientliga än andra väljargrupper.
    Men det mest intresseväckande med undersökningen är hur den visar att Sverigedemokraternas valframgångar inte främst beror på ett missnöje med det politiska etablissemanget. Många har ju tidigare menat att Sverigedemokraterna är ett populistiskt missnöjesparti. Men forskningresultatet visar att SD:s stöd till stor del beror på främlingsfientliga värderingar hos partiets väljare. Och detta är viktigt att veta när man bemöter SD och deras politik.
    "Furthermore, these views are strongly driven by general anti-minority sentiments rather than anti-establishment sentiments. It appears that voters are not choosing SD in order to express a general dissatisfaction with established parties. The choice to vote for SD is driven by anti-minority, specifically Muslim, sentiments."
    Rapportens författare uppmanar nu samtliga partier i riksdagen "att inte låta ett extremistiskt parti som SD styra den politiska dagordningen" i Sverige.
    Läs Peter Hedström och Tim Müllers debattartikel om just detta i DN: "Det är främlingsfientlighet som utmärker SD:s väljare"
    Forskningsrapporten kan läsas i sin helhet här: Right-wing populism and social distance towards Muslims in Sweden – Results from a nation-wide vignette study
  19. Simon
    Det är två veckor kvar till #Val2014 och enligt opinionsundersökningar kan Sverigedemokraterna komma att bli tredje största parti i Sverige.

    Låt det sjunka in.

    Sverigedemokraterna, som har rötter i rasism och vit makt-rörelsen (precis samma ursprung som nazisterna i SvP som vi står och protesterar mot på torg runtom i Sverige) kan efter valet komma att kunna påverka svensk politik i stor utsträckning.

    Sverigedemokraterna delar inte våra svenska värderingar om allas lika värde. Deras människosyn är rent ut sagt vidrig. De är inga demokrater även om de nu ställer upp i demokratiska val.

    Mycket fokus nu de sista dagarna kommer att handla om statsministerkandidaterna. Men en lika viktig match är vem som kommer att hamna på tredjeplats. Som det ser ut nu så står den matchen mellan Sverigedemokraterna och Miljöpartiet, som har vuxit fram ur freds- och miljörörelserna och är Sverigedemokraternas absoluta motpol.

    Det spelar verkligen roll vem som blir den tredje kraften i svensk politik. Vill vi bekämpa klimatförändringarna eller människor i nöd?

    Det vore skamligt och rent ut sagt farligt om Sverigedemokraterna får sin vågmästarroll. Det får bara inte hända. Miljöpartiet bara måste bli större än SD.
  20. Simon
    Al Jazeera America has published a good opinion piece by Dan Froomkin in which he discusses the failure of mainstream media to report on the shutdown of the US government. Froomkin argues that his fellow colleges have misled the public on the true cause of the shutdown and that US mainstream media has failed to hold the responsible parties accountable.

    "...journalists have been suckered into embracing "balance" and "neutrality" at all costs, and the consequences of their choice in an era of political extremism will only get worse and worse."

    I believe Froomkin is right when he argues that this is a failure for journalism and democracy. But it’s not just about the recent shutdown of the US government. The same reasoning can be applied to the climate change crisis, where the media keeps portraying it as a debate – even though the deniers have nothing but lies and misinformation to back up their claims with. Froomkin’s reasoning here can also be applied to the failure of Western media, in general, to combat the dangerous development of extreme right-wing parties in Europe.

    With that said, I do think that Froomkin puts too much blame and responsibilities on the individual journalist. After all, a journalist can only do so much. At the end of the day it’s the corporations that run today’s global news organizations that sets the agenda and decides how and which stories get reported (check out: The mass media and our environment).
  21. Simon
    São Paulo, one of the world’s largest metropolis, issued a ban on outdoor advertising in 2007. Despite heavy criticism from corporations and ad-agencies Brazil’s largest city remains ad-free to this day. This is how São Paulo looks like five years after the ban on visual pollution.

    "The law is a rare victory of the public interest over private, of order over disorder, aesthetics over ugliness, of cleanliness over trash... For once in life, all that is accustomed to coming out on top in Brazil has lost." - Roberto Pompeu de Toledo, a columnist and author of a history of São Paulo, in the weekly magazine Veja.













    This photo shows how much outdoor advertisement there used to be in São Paulo before the ban:



    Before and after the ban:





  22. Simon
    Blatantly false, and often islamophobic, stories like this one that is constantly being voted to the frontpage is the reason why I am not subscribing to r/atheism anymore. There's just too little reason in that subreddit.
  23. Simon
    Nedan följer en kortare jämförelse av extensiva försörjningssystem från 2010. Vill du veta mer om jägare-samlare, trädgårdsbrukare och pastoralister så rekommenderar jag Daniel Bates, "Human Adaptive Strategies – Ecology, Culture and Politics", från 2005.

    Kultur är ett ganska brett begrepp. Frågar man fem personer lär man få fem olika svar. Daniel Bates definiering är att kultur kan vara allt, i vilken form som helst, som man har lärt sig och som inte sker instinktivt. Det kan exempelvis vara olika värderingar, seder, konst, jordbruk eller verktyg som hjälper en i vardagen och som generation efter generation genom inlärning använder sig utav. Eftersom kultur äger rum via inlärning kan kultur skilja sig från samhälle till samhälle och från generation till generation. Det finns ju ingen generation som tänker exakt som ens föräldrar eller tidigare generationer gör eller gjorde därför kan kultur ändras och utvecklas allteftersom tiden går. Och därför kan man uppleva en ”kulturchock” när man besöker olika samhällen i världen som inte har samma seder eller värderingar som ens egen kultur har. Mark och landområden som vi människor har påverkat genom tiderna i form av industriell verksamhet, skogsbruk eller jordbruksodling är kulturlandskap. I de mer avancerade samhällena är i stort sett allting runtomkring ett kulturlandskap. Det kulturlandskap vi ser idag började formas av de första jägar- och samlar samhällena.

    Jägare-samlare livnär sig precis som namnet antyder på vad naturen runtomkring kan förse de med. Jagandet av vilda djur och insamlandet av föda som växer vilt i ens lokala habitat har låtit jägare-samlare att vara självförsörjande och dominerat större delen av människans tid här på jorden. Dieten för jägare-samlare bestäms till stor del på habitatets miljö och möjligheter. Jägare-samlare är exempelvis påverkade av områdets klimat under årets skiftande säsonger som innebär olika förutsättningar på insamlandet och tillgången av vilda växter och djur. Gugadja folket i Australien livnär sig exempelvis på en föda som skiftar beroende på vilken säsong det är. På vintern livnär de sig till stor del på en växtbaserad föda, cirka 70%. Men när sommaren kommer så ändras dieten och man livnär sig på en mer blandad diet av kött och växter. Många jägare-samlare anpassar sig till naturen genom att livnära sig på en stor variation av olika föda runtom i dess lokala habitat. Man flyttar också runt allteftersom säsongerna och klimat ändras. Exempelvis kan olika grupper av jägare-samlare samlas ihop runt vattenkällor under torrperioder men sprida ut sig i mindre grupper när regnperioden väl kommer. Jägare-samlares ekonomi bygger på en sorts gåvoekonomi. Man ger och man får tillbaka vilket i sin tur skapar ett sorts socialt skyddsnät. I mer avancerade samhällen tar denna gåvoekonomi form som exempelvis skatter. Dagens moderna samhällen bygger på en hög-energi budget vilket betyder att man investerar mer energi än vad man egentligen får ut av resurserna för sin överlevnad. Jägare-samlare lever istället på en så kallad låg-energi budget vilket helt enkelt betyder att man använder sig av så lite energi som möjligt men att man ändå får ut tillräckligt med resurser för sin överlevnad. Men detta innebär inte att jägare-samlare har en simpel diet eller att deras fysiska välbefinnande är sämre. Jägare-samlare har alltså när det kommer till mat och energi ett mer effektivt system än dagens industriella jordbruk.

    Förutom att vara ett mer effektivt system har det också varit populärt hos folk under tidens gång. Det tog exempelvis 1000 år för jordbruket arr spridas från Tyskland, Polen etc. över Östersjön och till Sverige. Detta berodde på att det i Sverige på den tiden fanns jägare-samlare som klarade sig riktigt bra på det liv man levde, Man hade alltså inte någon anledning till att ta det så kallade neolitiska språnget riktigt än. Men deras system kan inte försörja större populationer. Populationer inom ett samhälle med jägare-samlare anpassar sig proportionellt till nivåerna på de växter och djur de lever på. Detta betyder dock inte att jägare-samlare inte kan överutnyttja sina resurser. Bates exemplifierar detta med Miskito folket i Nicaragua i Centralamerika som, på grund av en utomstående kommersiell marknad, nästan lyckades utrota sin huvudföda som består utav sköldpaddor.

    Trädgårdsjordbruk är en väldigt enkel form av jordbruk där man är väldigt beroende av mänsklig arbetskraft, man använder lokalt eller rentav egengjorda verktyg och man använder sällan djur som arbetskraft. Hushåll som utövar trädgårdsjordbruk är just som jägare-samlare väldigt självförsörjande och självständig. Men förutom att livnära sig på jordbruket i trädgården brukar man oftast i en mindre utsträckning också använda sig utav jakt, fiske och insamlande av vilda växter precis som jägare-samlare. Men tillskillnad mot jägare-samlare så är man mer bofasta och man bor oftast dessutom tillsammans med andra trädgårdsbrukare i mindre byar året runt. Detta beror på flera olika orsaker, exempelvis:
    Ett samhälle som bygger på trädgårdsjordbruk kräver en mer komplex social- och samhällsstruktur än jägare-samlare behöver.
    Trädgårdsbrukare investerar sin tid och energi på ett ställe, deras fält.
    Jordbruk skapar sårbarhet och gemenskapen i samhället skapar en sorts trygghet.
    Jordbruk är ett grupparbete då man måste både arbeta med skörden och hjälpa till att försvara den.

    Genom jordbruk kan man utan att överutnyttja sina resurser livnära en större population än vad jägare-samlare kan. Men detta betyder inte att det är lättare att leva som trädgårdsbrukare än jägare-samlare. Undersökningar visar att trädgårdsbrukare var tvungna att jobba hårde och längre, man hade också jämförelsevis en sämre hälsa än jägare-samlare. Då tillförlitligheten och bärkraftigheten ökar med hjälp av jordbruk har trädgårds- och jordbrukare samt pastoralister, och inte jägare-samlare, lyckats dominera större delen av världens samhällen. Även om trädgårdsbrukare kan bära en större population än jägare-samlare så anses ändå trädgårdsjordbruk, i jämförelse mot andra mer intensiva former av jordbruk, bygga på en låg-energi budget. Trädgårdsbrukare producerar för att försörja sin familj och använder helt enkelt inte möjligheten till arbetskraft och landområde till det fullaste.

    Som jag nämnde tidigare så använder sig trädgårdsbrukare av ett litet område och ofta använder man sig utav ett svedjejordbruk som har fördelar i områden med ömtålig jord. Tar man bort växtligheten på en stor yta blir det lätt erosion. Och då kan svedja vara bra då det bara används på relativt små ytor. Svedja kräver en enorm kunskap då man exempelvis måste veta när man ska lägga ett fält i träda så det kan återfå sin forna bördighet och när det är dags att öppna upp ett gammalt fält som legat i träda. Ett svedjejordbruk kräver dessutom ett helt annat synsätt på ägande - framförallt på mark ägande. De flesta trädgårdsbrukare anser att landområdet man använder tillhör gruppen. Dock har de individuella hushållen ensam tillgång till maten som de produceras på sina landplättar. Ett samhälle som baseras på trädgårdsjordbruk är som sagt mer komplicerat än ett samhälle som består utav jägare-samlare. Detta innebär att dessa samhällen är långt ifrån lika fredliga som jägare-samlare. Konkurrens om resurser och exploatering av landområden kan lätt leda till oroligheter och våld. Yanomamö folket i Amazonas regnskog i Syd Amerika är ett exempel på detta. För Yanomamö folket är våld och krig med andra indianstammar men även också våldsamheter inom deras egen stam ett starkt inslag i indianernas liv.

    Pastoralister försörjer sig på boskapsskötsel och i icke-industriella samhällen vistas de oftast ganska långt ifrån bofasta områden. De är alltså nomader som förflyttar sin boskap mellan olika betesmarker beroende på säsong. Precis som trädgårdsbrukare investerar pastoralister tid och energi på sin produktion, vilket i detta fall är dess boskap. Pastoralism kan rent produktivt jämföras med det mer intensiva jordbruket. Pastoralism är ett alternativ till jordbruk men det kan inte vara självständigt ifrån det. Man anser exempelvis att pastoralism har uppkommit hand i hand med det intensiva jordbruket. Och att det bygger på ett samspel mellan bönder och pastoralister samt på överskott från jordbruket. Pastoralister förflyttar sig som sagt från område till område beroende på säsong, precis som jägare-samlare. Men till skillnad från jägare-samlare kan pastoralister vara mer bofasta under vinterperioder och ett mer utspritt och ”naturligt” boende under sommaren. Precis som trädgårdsjordbruk är pastoralism mer effektivt än jägare-samlare. Tack vare att djuren fortplantar sig så kan faktiskt pastoralister öka sitt välstånd snabbare än bönder. Men oftast brukar detta utjämnas av den otrygga miljö som pastoralister arbetar i och som kan snabbt göra en fattig i ett enda slag. Men om man jämför hur mycket mat man får ut per tunnland så är bönder dock mer effektiva i områden som är väl lämpade för jordbruk. Man kan få ut 10 gånger mer mat per tunnland via jordbruk än boskapsuppfödning. Och eftersom man får ut betydligt mindre energi av boskapsuppfödning än via jordbruk så brukar pastoralister ha mindre populationer. Oftast är dessa pastoralister uppdelade i stammar som är ihopkopplade i form av släktskap.
  24. Simon
    På sistone har debatten angående det ekologiska lantbruket varit ganska hetlevrat. Skeptikerna till ekologisk mat hävdar exempelvis att man inte kan livnära en växande befolkning med ett ekologiskt jordbruk då man, som de hävdar, bara får hälften så stora skördar som från ett konventionellt jordbruk. Men enligt vetenskapen stämmer inte detta argument fullt ut. Det svenska centrumet för uthålligt lantbruk (CUL) anser att detta argument, som exempelvis Marit Paulsen förespråkar, är ”vilseledande” då det ”bortser från viktiga fakta”.

    Enligt en vetenskaplig studie från 2007 så skulle ett ekologiskt jordbruk bara ge 10% mindre skördar. Men studien visar också att man faktiskt skulle få en ökad skörd om man skulle övergå från ett konventionellt intensivjordbruk och istället börja med ekologiskt jordbruk i länder med ett tropiskt klimat. En 22 år lång undersökning från 2005 visar dessutom att ett ekologiskt jordbruk kan producera lika mycket majs och sojabönor som ett konventionellt jordbruk. Detta beror på att i ett ekologiskt jordbruk används inte konstgödsel eller bekämpningsmedel och på så sätt stärks jordens mullhalt, dess bärkraft, och den biologiska mångfalden ökar. Man kan alltså på så sätt minska jordens erosion och till och med få tillbaka förstörd jordbruksmark. Vi kommer helt enkelt kunna skapa mer mark att odla på vilket behövs för en växande befolkning. Och en ökad biologisk mångfald är något man verkligen ska sträva efter då det är en grundförutsättning för vårt jordbruk. Enligt studier så har ekojordbruk 30% fler djur och växtarter än ett konventionellt jordbruk.

    Ett annat argument för ekologiskt jordbruk är att ekobönder använder mindre fossila bränslen i sin produktion. Ekobönder släpper alltså ut mindre växthusgaser än vanliga bönder. Jag nämnde tidigare en undersökning från 2005 som visade att ett ekojordbruk kan producera lika mycket som ett konventionellt jordbruk. Och man lyckades också samtidigt uppnå en mindre vattenförbrukning och man använde hela 30% mindre energi i produktionen. Och detta är något som har stor betydelse med tanke på Peak Oil och klimathotet och gör de industriella jordbruken oerhört sårbara i framtiden. Det ekologiska jordbruket har dessutom mindre utsläpp av växtnäring (och förstås inga utsläpp av kemiska bekämpningsmedel). De konventionella intensivjordbruken i Sverige läcker idag ut 200,000 ton växtnäring, från importen och användandet av konstgödsel, och skapar syrebrist i våra sjöar och hav.

    Det som många också kanske glömmer att, eller inte vill, tänka på är köttindustrins roll i denna fråga. Tack vare de konventionella intensivjordbruken har köttindustrin kunnat växa explosionsartat. Hela 70% av det spannmål som världens jordbruk producerar går till att föda upp de djur som vi sedan äter upp. Förutom detta så kommer 25% av det foder som de svenska köttproducenterna importerar till sina djur från sojaodlingar som anlagts i skövlad regnskog i Brasilien. Globalt står boskapsuppfödningen för 16% av världens årliga utsläpp av metan. Metan är den andra starkaste växthusgasen efter koldioxid (Miller, 2007: 289). FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation har bedömt att direkta utsläpp från köttproduktionen står för cirka 18% av världens totala utsläpp av växthusgaser. Denna siffra kan jämföras med den så ofta i klimatsammanhang hårt kritiserade transportsektorn som globalt endast står för 13% av världens totala utsläpp av växthusgaser (BBC). Vid ekologisk köttproduktion äter djuren det foder som odlas på gården samtidigt som de hjälper till att skapa ett jordbruk i ekologisk balans. Köttindustrin är ett enormt moraliskt slöseri med vår mat. Något som måste ändras för att vi ska kunna föda en framtida växande befolkning.

    Argumenten FÖR ekologiskt jordbruk är alltså många och starka. Vill du hjälpa till att säkerställa vår matproduktion på lång sikt, bli oberoende av fossilt bränsle i jordbruket och bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion ska du välja ekologiskt nästa gång du handlar mat.

    Texten är från 2010 och den svenska 350 bloggen.
  25. Simon
    Detta inlägg baseras till stor del på Kerstin Ekmans bok Herrarna i Skogen. Texten skrevs någon gång för två eller tre år sedan.

    Skräcken för varulvar bytte under 1500-talet skepnad och ersattes av hatet och rädslan för vad man kallade djävulens djur, nämligen vargen. Kerstin Ekman skriver att Kyrkan i Europa spelade en väldigt stor roll i skepnadsbytet. Kyrkosamfundet i Spanska Santiago de Compostela bestämde redan år 1114 att varg skulle jagas och dödas varje påsk och pingst. Man tvingade dessutom allmänheten att delta i kyrkans vargbekämpning . Om man inte deltog fick man böta genom att antingen betala ett sou (ett mynt) eller bli av med ett får till kyrkan. I Frankrike skrev präster en vargskräckens bön och besvärjelse som idag finns bevarad i många olika varianter. Rykten började spridas om att inte bara boskap utan också människor hade blivit offer åt vargen. Myndigheterna i staden Toulouse i sydvästra Frankrike bekräftade inte bara dessa rykten, de överdrev dem också. Enligt parlamentet i Toulouse år 1606 så hade vargar tydligen lyckats döda 500 män, kvinnor och barn på bara tre månader. I 1500-talets Sverige så spred den katolske kyrkoherden Olaus Magnus sägner om vargen som ett blodtörstigt djur som åt människofoster. Magnus idéer byggde på historieberättelser från den benediktinska munken Paulus Diaconus som levde under 700-talet.

    Medan skräcken för vargen växte sig allt starkare så diskuterade teologer och kyrkomän fortfarande under 15- och 1600-talet om varulvar och vargar. Man diskuterade om det var det möjligt för män att förvandlas till blodtörstiga vargar – en form av varulv? Kunde trollkarlar förvandla sig och andra till dessa vilddjur? Eller var vargarna kanske bara besatta av djävulska demoner?

    Även om vargarna sakta men säkert tog över skräcken bland människor från varulvarna så dröjer det till slutet av 1700-talet tills det verkade som att varulvsidéerna äntligen var på tillbakagången, skriver Ekman. I Frankrike började man tro att det kunde finnas blodtörstiga varghybrider mellan varg och före detta boskapsvaktande hundar. 1776 översatte svenske Magnus Orrelius en anonym skrift om en människodödande best som enligt skriften skulle ha dödat 50 människor och åstadkommit stor skada i en fransk provins. Ekman skriver att Ludvig den femtonde sände ut 2000 man i ett 40-tal stora skallgångar för att göra slut på denna best. Den människoätande vargen sägs ha skjutits till döds 1765. Det fanns inget som tydde på att man ansåg att detta kunde ha varit en såkallad varulv.

    Under 1800-talet så ansåg insamlare av folkloristiskt material såsom sagor, sägner och gåtor att tron på övernaturligheter och vargen som djävulens djur snart skulle vara ett minne blott. Prästen Afzelius kallade dessa sägner för "det enfaldiga lantfolkets tro".

    Men skräcken för vargen har levt kvar i dagens Sverige i form av hat, motsägelser och iden om att vargen är ett hot mot människan. Varghatet verkar vara som starkast hos folk utanför städerna, i områden som genom tiderna ansetts vara "frihetens riken för män som jagat", skriver Ekman. Här har lagar, förbud och fridlysning av varg från stadsbor som inte förstår, och från Stockholm där den "hatade makten sitter" inskränkt och förgripit sig på dessa "frihetens riken".

    I det moderna Sverige så visar sig vargskräcken i det dolda genom ordspråket och praktiken STG. Nämligen: Skjut, Tig och Gräv. I Padjelanta, som är Sveriges största nationalpark och som ligger i Lappland vid gränsen mot Norge, hade 1971 en varg synts som senare försvann spårlöst 6 år senare. Men det var bara en varg av många som försvann spårlöst efter fridlysningen 1966 – då man ansåg att vargen var akut utrotningshotad. Enligt uppgifter hade vi då mindre än 10 levande vargar kvar i Sverige. I ett område öster om Kiruna 1978 hade ett vargpar fått en kull på sju valpar. Även efter att fått tillstånd av Länsstyrelsen att såkallat decimera kullen så sköts den sista vargen i flocken olagligt ihjäl året därpå. I nationalparken Stora Sjöfallet i Lappland fanns det 1976 tre vargar. Fyra år senare fanns det bara en varg kvar som blev hetsad från skoter och skjuten. Ekman skriver dessutom att det händer att rovdjursspanare från Länsstyrelserna får sina bildäck sönderskurna.

    I offentligheten sprids däremot varghatet och vargskräcken genom rykten och skrönor på debattsidor och massmöten. Vid ett protestmöte i Årjäng sa en markägare att "det är nödvändigt att döda vargen när vi ser den" och att "vi måste börja decimera stammen redan nu" för att kunna få vad han menar är ett "tryggt boende".

    Det är värt att notera i detta sammanhang att den svenska vargstammen som idag ligger på 220 vargar är med europeiska mått mätt en mycket låg nivå. Enligt statistik från Svenska Rovdjursföreningen och FNs miljöorgan UNEP så har länder som Grekland, Rumänien, Vitryssland, Spanien och Ukraina mer än tio gånger så mycket varg som Sverige. Och detta trots att de är betydligt mer befolkningstäta än Sverige. I Polen finns till exempel 700 vargar och en befolkningstäthet på 127 invånare per kvadratkilometer. I Sverige finns 220 vargar och 23 invånare per kvadratkilometer. Så uttalanden om att Sverige har för många vargar och att vi snabbt måste stoppa vargstammens tillväxt, så som exempelvis vår Kung hävdade under förra årets kungajakt, är en skröna som helt enkelt inte stämmer.

    Lotta Gröning, dåvarande debattredaktör på Aftonbladet, skrev 2006 att:

    "Nyligen såg jag att ett fackeltåg ordnades i Mora i syfte att protestera mot rovdjurspolitiken och i synnerhet mot vargen. Det var ett spontant arrangemang och olika röster från tåget spottade ut sitt hat mot vargen och krävde att den skulle utrotas. Hatet tar sig obehagliga former. Djur hetsas till döds, de jagas i mil av sadister på snöskotrar eller fyrhjulingar. Ju brutalare de kan dödas desto bättre tycks det vara."

    Men som Ekman skriver i boken (citatet finns på sidan 204 för den som är intresserad):

    "Vargen har sina vida vägar när den söker sig till byte. Men där det finns stannar den. För de renskötande samerna är vargen långa vaktnätters pina och sömnlöshet. Den är tjuven och slaktaren som farfar fick jaga slut på om han kunde. Men som man nu inte ska röra om han så har rivit och dödat mitt inne i den kalvande renhjorden. Ersättning utgår. Men man kan tänka sig hur tillfredställande det är att föda upp renar till rovdjursföda."
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. We use cookies and other tracking technologies to improve your browsing experience on our site, show personalized content, analyze site traffic, and understand where our audience is coming from. To find out more, please read our Privacy Policy. By choosing I Accept, you consent to our use of cookies and other tracking technologies.